Okej, uteritten! När jag och Lillen kollade vilka hästar vi skulle ha blev det en liten överraskning. Iallafall för Lillen. Jag skulle rida Trocadero och hon skulle rida Grim. Grim går aldrig på våra lektioner. Men han har varit turridningshäst innan han kom till ridskolan. Han är van, och är mycket snällare, att gå ute.
Vi red sjörundan. Den går längst vattnet. Det är samma runda som vi brukar cykla med på strövarna. Jag kom på ganska snabbt att vi skulle rida uppför en backe som är en mardröm att cykla uppför. Då sa vår ridlärare
"Jag kommer att trava uppför denhär. Det är okej att fatta galopp!" Så kom vi fram i trav och efter den mindre branta början sa mina kompisar att jag skulle öka tackten lite. Först ökade jag traven lite. Eftersom att jag hade långt fram till Fjuppe så tänkte jag testa att fatta galopp och se hur det gick. Troce tog ett lungt galoppsprång sen så var det som att han insåg att han var på en galoppbana och sprang löp. Den känslan!!
När vi kommit längre fram så började Greken (vår ridlärares häst) att krångla för att dom hade vänta där förra gången hon red ut. Lillen stod ju mitt i smeten där Greken kickade, hoppade och stojade runt. Men Grim stod och tittade på Greken som om han sa
- Men Greken! Vad gör du? Hur orkar du hålla på sådär. Kom nu så går vi vidare i stället för att tönta oss.
När Greken blev samarbetsvillig igen så kom vi fram i trav. Då lät en "cykelpupsfågel" någonstans i buskarna så då låtsades Troce bli rädd och trodde att han kunde bocka av mig, men nej det kan han inte ;)!!
Det var det härliga uteritten längst vattnet det:)!
Men nu hade jag tänkt klaga lite på mig själv. Jag orkar inte ha feber!!! Det finns sååååå mycket roligare grejer att göra!!
//sjuka Lirsan som aldrig får feber...
